Igår var det ännu en gång dags att mäta tempen för festbloggen.com. Efter att ha jonglerat med förslagen till kvällens utgång, landande det slutligen på Mazarin.
Vi hade ganska höga förväntningar på stället eftersom vi kände på oss att musiken skulle vara i en klass för sig jämfört med tidigare ställen vi mätt tempen på och Richard hade även utlovat bra med folk. Och med den megalånga meningen skriven så börjar väl recensionen!
Vid första anblick såg Mazarin ut att vara ett hyffsat schysst ställe med metalldetektorn vid dörren. Hissen upp till festen och den fräscha inredningen. Men väl uppe på fjärde våningen så kändes det som att kliva in i ett litet bibliotek.
Jag förstår fortfarande inte poängen med alla böckerna som säkert fått utstå en hel del. Slöseri. Inte konstogt att Peter kände för att kasta dem. Och mitt i smeten har man rivit några hyllor och flyttat två soffor och skrapat fram ett dansgolv. Mycket ynkligt.
Vip-avdelningen var mysig däremot.
“Fint folk kommer alltid sent”, det stämmer jävligt bra. För det dröjde ett bra tag innan alla stekarna började rulla ut från hissen. När stället väl var fyllt med svettiga skjortor och skumpa började kvällen faktiskt likna något.
Det var tätt med damer, som dessutom låg betydligt mycket högre än snittbetyget brukar göra ute. Rent utseendemässigt då. Att anlända tidigt var därför ett stort plus, vi hade alla fina flickor för oss själva.
Musiken då? Musiken var kung. Efter all jävla emo-rock á la Håkan Hellström vi har fått vänja oss vid på KB och liknande skithak var Mazarins utbud guld. Skön dance med mycket bas, blandat med allt från balla pophits till hiphop och r’n'b. Riktigt kul att dansa till. Att jag önskade låt och dessutom fick den serverad ungefär två minuter senare gör ju DJn till veckans kung.
Som sagt var Mazarin mindre än mitt vardagsrum och det tog därför inte mer än någon timme innan man kände alla. Därför kände vi att det var dags att dra vidare. Utanför träffade vi sommarklädda Kalim, som insisterade på att festa vidare. Sagt och gjort. Vi drog till Swing Inn. Ett underbart ställe, om du befinner dig i livets höst.
Självklart fixade kändisskapet in oss, trots den höga åldersgränsen. Att vi sedan slapp betala entré var också ganska sweet. Dansgolvet var proppat med medelålders-miffon som gjorde sitt bästa. Gamla damer, unga mammor, snuskiga gubbar, halvgamla stekare i rosa märkeskläder. Vi var lammkött. På en riktig jävla köttmarknad.
Efteråt blev det Stippes med en rik gubbe i 50-årsåldern och hans “två vackra negresser”.
Summering av Mazarin: Bra musik och schyssta babes, på en alldeles för liten yta med alldeles för lite folk.
Bilder från kvällen:
Förfezt i zoffan =)
Kung, kung, kung i baren.
Alla hängde vid baren, ingen på golvet. Mazarin style.
The Conqueror
David hade schtektröjan på
Kvällens kung, till höger. Kvällens prinsessa till vänster
THAIIII
The invisible phone.
The conqueror
En snubbe som inte riktigt ville synas, men som fick en jävla massa uppmärksamhet ändå.
En riktigt skön snubbe som vi snabbt hälsade på
Arrangörerna får sin del av kakan
Swing inn bjöd på fina årgångar och R förlovade sig.
Mr.Mostasch har lånat ut sin skjorta. Det är nog hans kusin.
En cigg i mungipan under bar himmel är nog det finaste som finns.
// Redaktionen
